Jag medverkade i en panel som skulle diskutera tillståndet för journalistutbildningar. Inför den efterlyste jag synpunkter. De flesta - både tidigare studenter och mediechefer - påpekade att dagens journalistutbildningar är för teoretiska och för dåliga att träna för verkligheten. Det är för lite praktisk journalistik, för lite om webben och för dålig mångfald bland studenterna.
Själv påpekade jag problemet med att det finns alldeles för många journalistutbildningar. Unga människor lockas till dem i hopp om drömyrket, men bara hälften kan räkna med att få jobb i branschen. Journalistförbundet menar att detta bidragit till att arbetslösheten bland journalister i fjol ökade med 40 procent.
Kanske är det bra för mig som får många ställen dit jag kan åka och föreläsa, men det är inte bra för dem som kastas ut till en hårdnade bransch. Den aldrig sinande strömmen av kanonmat som spottas ut från journalistutbildningarna skapar en köparens marknad för arbetskraft, som medverkar till sämre löner och arbetsvillkor. På sikt försvagar det också journalistrollen på redaktionerna, vilket i sin tur gör det lättare för lönsamhetsivriga chefer att driva igenom etiska tveksamheter.
För de unga som ändå inte vill ge upp, utan har bestämt sig för att kämpa sig fram till Världens Bästa Jobb, så kan jag trösta och säga att det går.
Det behövs fler:
- journalister med mångkulturell bakgrund
- journalister med multikompetens, dvs som behärskar olika medieformer
- journalister som har egna idéer och vågar utmana de etablerade medierna
Också intressant att sinnesslöa nuvarande studenter fortfarande säger Journalisthögskolan, trots att det namnet försvann innan de ens lärde sig läsa.
SvaraRadera