Föreningen Grävande Journalister meddelade idag vilka de nominerat till det prestigefyllda priset Guldspaden. Kalla fakta blev dubbelt nominerad:
I teveklassen nomineras Per Hermanruds granskning av djurplågeriet inom dunindustrin, "Dun till varje pris".
I webbklassen nomineras "Kalla fakta om de folkvalda", vår databas över riksdagens ledamöter. De som nomineras för detta är Ann Tiberg, Jenny Zettergren och jag.
Det är stort att få vara med och tävla om Guldspaden, så idag är jag extra glad. Det var vi som blev nominerade, även om många fler medverkade i det stora projektet. I det redaktionella arbetet med riksdagsgranskningen deltog också: Jennifer Jerez, Susanna Andersson, Sandra Foresti, Ann Johansson och Kajsa Lindohf. Det tekniska utvecklingsarbetet gjordes av: Magnus Rimbark, Kristian Saebdal, Brian Riddle, Henrik Box och Per Åström.
Bland den sorts människor som ägnar mycket tid och kraft åt att kämpa för att Sverige ska ta emot färre invandrare, odlas det gärna konspirationsteorier om medierna. Den som är nyfiken på hur dessa ser ut kan googla på "Lilla Saltsjöbadsavtalet", en konspirationsteori om att samtliga medier ska ha träffats i Saltsjöbaden vid något tillfälle och bestämt sig för att inte berätta sanningen om invandringen. Bert Karlsson är en av dem som gett spridning åt denna teori, som teveprogrammet Striptease tydligt bevisat var rent nonsens.
Nu är konspirationsteoretikerna igång igen. Och där har jag blivit inblandad - och det är svårt att veta om jag ska vara smickrad eller bekymrad. På diverse invandringsfienliga hemsidor ser man en konspiration i att jag håller föreläsningar och utbildningar kring det ämne som jag forskar i, det vill säga mediernas bevakning av partier som Sverigedemokraterna och Ny demokrati.
Det är inget konstigt med att jag gör det. Jag följde Ny demokrati för ett antal år sedan och vet att det ställer medierna inför flera svåra frågor när sådana här partier dyker upp på den politiska arenan. Många av dessa frågeställningar blir lättare att hantera om man får ökad kunskap om Sd och om hur man kan se på begrepp som konskvensneutralitet i nyhetsvärderingen.
Det borde inte ens Sverigedemokraterna själva ha något emot. Och det är inget skumt eller hemligt med det jag gör. Jag har berättat för Sd-ledningen om min forskning.
Jag noterar också att den upphettade diskussion som dragit igång på nätet rätt snart körde in på de gamla hjulspåren, d.v.s. att medierna "inte berättar sanningen om invandringen" istället för om innehållet i mina föreläsningar.
Man kan väl säga att detta i sig illustrerar behovet av utbildningsstöd i frågan, som tycks vara en av de mest svåraste svenska redaktioner idag har att hantera.
Anna-Maria Havskogen, Lunds universitet, som skrivit uppsatsen.
Sigurd Allern, professor i journalistik, JMK/Universitetet i Oslo.
Kristina Axén Olin (M), borgarråd i Stockholm 1998-2008.
Jenny Lindahl Persson, informationschef Vänsterpartiet, medförfattare till boken Medietränad (2005), tidigare PR-konsult på Hill & Knowlton
Och så alltså jag, bl a i egenskap av författare till boken Intervjuteknik.
Moderator: Torbjörn von Krogh, föreståndare Sim(o), doktorand vid Mittuniversitetet.
Funderar på att ta upp:
de problem de intränade undanslingringsmetoderna för med sig för demokratin och för journalisters möjligheter att ge en sann bild av den politiska maktutövningen.
de myter medietränare odlar om oss journalister för skrämma folk att köpa deras tjänster
den betydelse Janne Josefsson har som marknadsföringsspöke för medieträningsindustrin
vad journalister kan göra för att hantera folk som följer medietränarnas mall
Kanske kan jag påminna om en intressant liten studie som presenterades idag av Grävande Journalister som talat med folk på Nyhetsmorgon och P1-morgon om vilka krav som politikerna ställer för att medverka.
Pressekreterarna försöker styra debatterna. Minstrarna vägrar att medverka om de inte får som de vill. Särskilt ovilliga är de att möta vanliga människor, sådana som drabbats konkret av de politiska besluten.
Kanske blir det tillfälle att stilstudera någon politiker som tillämpar olika tricks för att vifta bort en besvärande granskning, till exempel:
Thomas Bodström i Nyhetsmorgon som sin frånvaro i riksdagen (notera hur Bodström nästan klarar sig undan med att upprepa en slingerslinga som går ut på att riksdagsarbetet bara omfattar de minuter han trycker på voteringsknappen, vilket är ungefär som att säga att en fotbollsspelare bara jobbar de sekunder han nuddar bollen. Han säger också att han missar voteringar för att de "kommer så hastigt". Det gör de inte. De ligger på bestämda tider som ledamöterna känner till månader i förväg.)
Maud Olofsson i Ekots lördagsintervju (notera särskilt sekvensen som börjar vid ca 10.50 där hon ihärdigt undviker att svara på frågan om hon fått veta vilka som finansierar Spykers Saabaffär)
Här är några fler, till när Sven-Otto Littorin tydligt illustrerar hur ogärna han vill prata om sin den akademiska examen han hävdat att han haft:
En klassiker där brittiske Jeremy Paxman ställer om samma fråga tolv gånger utan att få svar.
BBC:s Newsnight försöker under fyra minuter och 20 sekunder få Margot Wallström att svara på om det finns något som de europeiska väljarna skulle kunna göra som skulle kunna stoppa Lissabonfördraget.
Fredrik Reinfeldt vill inte svara på frågor om tänkbart samarbete med SD. Och när SVT upprepar frågan när han glider undan den, kontrar han med att anklaga programledaren för att gå socialdemokraternas ärenden.
Ulf Kristersson, moderat socialborrgaråd i Stockholm, får en obekväm fråga från utbildningsradion. Och väljer att fly.
Laila Freivalds lämnar den kontrollerade politikerrollen och skäller ut journalisterna.
En bild av vilka budskap medietränarna förmedlar ges i dessa små instruktionsfilmer från företaget Din mediacoach:
Intervjuförberedelser 2 - Medieträning: försök förutse de tuffa frågorna, bestäm vilket budskap du ska föra fram.
Intervjuförberedelser 3 - Medieträning: googla reportern för att se om han är redaktionens stjärna.
Intervjuförberedelser 4 - Medieträning: bort med Che Guevara-porträttet, hemliga papper och dyra guldklockan, bjud på kaffe och kaka.
Så här marknadsförs behovet av medieträning, till exempel med den ständigt gäckande Janne Josefsson, kombinerat med - det inte helt korrekta - påståendet att journalister har "tre års intervjuutbildning".
"Reportrar har ofta en flerårig akademisk utbildning i konsten att intervjua", säger till exempel denna medietränare:
Så här kunde bli i en tid för länge sedan då politikerna inte tyckte att de behövde medieträna sig inför ett framträdande i teve. En klassisk intervju, som fick symbolisera inledningen på en skjutjärnsepok. "De tre O:na" intervjuar Tage Erlander inför kommunalvalet 1966.
I denna exempelsamling går det förstås inte att undvika Carl Bildt, slingrandets oöverträffade mästare. Här i en intervju från 2007 som TV4s Ulf Kristofferson lagt upp på sin FB-sida. Bildt viftar bort frågorna med att påstå att han redovisat alla sina optioner. Det hade han inte. Några dagar senare tvingades han medge att "TV4 hade rätt". KU prickade honom senare för att han inte redovisat alla sina optioner.
Inte någon medietränad politiker visserligen, men ändå svårt att motstå. Zlatan sätter punkt på klassiskt vis när han tröttnar på Peter Jihdes frågor:
I nästa nummer av Grävande Journalisters tidning Scoop skriver jag om att intervjua slingrande politiker som följer medieträningsmönstret.
Fler kul och illustrativa exempel att fylla på med här, mottages tacksamt. Tipsa gärna.
Min sjukliga förkärlek för att studera metoder och motmetoder inom avdelningen politiska slingerkrumbukter, gjorde att jag fastnade vid radion idag. Maud Olofsson lördagsintervjuades av Thomas Ramberg som i sedvanligt lakoniskt påläst stil illustrerade inom vilka områden hon var ute halkade på såphal is. Kort sagt, en intervjuklassiker där Olofsson slingrade sig undan i stort sett varenda fråga.
Särskilt infernaliskt blev det när Ramberg, likt en blodigel, bet sig fast i frågan om hon fått veta vilka Victor Mullers finansiärer i Saabaffären är.
Kalla fakta slår till med en stark säsongspremiär nu på söndag den 7 febarari, i TV4, kl 19.20. Jonas Alsgren har granskat säkerheten i hissar och funnit oroväckande brister, inte minst i tillsynen.
Från och med nu går det också att följa Kalla fakta via Facebook och Twitter:
Ny demokratis uppgång och fall i början av 1990-talet är en tankeväckande episod i svensk politik. Mediernas roll är intressant att fundera över, inte minst sedan bevakningen av Sverigedemokraterna blivit ett omdiskuterat ämne.
Nu har Sveriges Radios dokumentärredaktion lagt ut min dokumentär "Ny demokrati - en politisk historia" från 2006, som nerladdningsbar podfil.
I dokumentären berättas historien från början till slut, med ljudklipp från då - och intervjuer i efterhand med Ian Wachtmeister, Bert Karlsson, Bengt Westerberg och Ingvar Carlsson.
Till nästa nummer av Expo har jag också skrivit en artikel där jag sammanfattar histoiren om Ny demokrati.
Chefredaktör på Avesta Tidning sedan september 2021. Författare och lärare i journalistik. Föreläser om intervjuteknik, journalistik och research. Ordförande i Publicistklubben 2014-2017. Har skrivit Reporter - en grundbok i journalistik (Norstedts, 2009/Studentlitteratur 2a uppl 2014, 3e uppl 2020) och Intervjuteknik (Liber, 2001, 2 uppl 2007, Morfem, 2021). Har även skrivit biografin Uppdrag Bildt (Norstedts, 2017). Har varit reporter, programledare och redaktör bl.a vid Sveriges Radio och TV4. Har även forskat i journalistik för Mittuniversitetet och skrivit Problempartiet - mediernas villrådighet kring SD... (Simo, 2012).
Läs mer:
http://startsida.nu
http://intervjuteknik.se
https://www.avestatidning.com