fredag 12 februari 2021

Ingen politiker har varit så svarslös som Bert Karlsson i Magasinet 14 februari 1991





Den 14 februari 2021 är det 30 år sedan det skrevs intervjuhistoria. Ingen politiker har suttit så svarslös som Ny demokratis Bert Karlsson gjorde i Magasinet den 14 februari 1991, varken före eller efter. Intervjun har både analys- och underhållningsvärde.

Jag har emellanåt tagit upp den i undervisning i intervjuteknik. När jag ser om den, nu 30 år efter att den sändes, fastnar jag i att studera Bert Karlssons kroppsspråk, som i sig bjuder sin egen berättelse.
I februari 1991 har Ny demokrati precis bildats och en opinionsundersökning, från ett okänt undersökningsföretag, har påståtts visa att de har stöd av nästan 12 procent av väljarna. Bert vet att undersökningen är fejkad, men det har ännu inte avslöjats.
Olle Stenholm börjar med att fråga om undersökningen. Notera minspelet (ca 1 min in i programmet) när Stenholm ställer första följdfrågan och Bert inser att han fallit i fällan.
Ett tio minuter långt inslag följer om det nybildade partiet. Sedan fortsätter intervjun. Ny demokrati vill sänka skatterna med 150 miljarder och Olle Stenholm frågar var i statens finanser man tänkt hitta de pengarna. Bert Karlsson vet inte det. Han är partiledare, men vet inte riktigt vad som står i partiprogrammet. Han stammar, flackar med blicken och vill helst bara fly.
– Har du en känsla av att 150 miljarder är mycket pengar? säger Stenholm. Bert håller med om att det är mycket pengar.
– Kan du ge något besked om var den stora klumpen av de här 150 miljarderna ska tas? frågar till slut Stenholm.
Det kan inte Bert.
– Plötsligt begär alla att vi ska veta precis allting, försvarar han sig.
Problemet är inte det. Problemet är att Bert inte verkar veta någonting. Han är lika renons på svar när Stenholm frågar om annat, som neutralitetspolitik och bistånd. När det är ungefär en minut kvar kastar Stenholm in några frågor om varför Ny demokrat lagt fram så många förslag som specifikt gynnar Berts egen affärsverksamhet och sedan är programmet slut.
Intervjun har blivit en klassiker och fått sin egen plats i historieböckerna. Bert Karlsson gick ut i radions Efter tre dagen därpå och avgick som partiledare. Intervjun var en "beställd avrättning" hävdade Bert och lanserade en konspirationsteori om att alltihop var iscensatt av "etablissemanget" som velat krossa honom och hans företag.
Kanske mest intressant så här långt efteråt är att det etablerats som sanning att tittarna tyckte så synd om Bert Karlsson att han vann deras sympatier. Den bilden har ffa Bert själv odlat och spridit. Men jag tvivlar. Mig veterligen är detta aldrig undersökt och verifierat. Intervjun ÄR en katastrof för Bert Karlsson. Få tittare kan ha tänkt att den där killen han verkar ha koll på läget, honom verkar det smart att rösta på. Men, man vet ju aldrig.

Länk till programmet, SVT Öppet arkiv (på SVT Play):

Läk till programmet på oppetarkiv.se:

Länk till ett reportage Medierna i P1 gjorde 2014 om den klassiska intervjun:



torsdag 6 augusti 2020

Reporter - en grundbok i journalistik - tredje upplagan kommer 24 augusti 2020

Det tar tid att uppdatera en 584-sidig grundbok i journalistik. Men nu är den tredje, grundligt uppdaterade upplagan av Reporter - en grundbok i journalistik under tryckning och ska finnas där böcker finns från den 24 augusti 2020. Som tidigare är förlaget Studentlitteratur och den nya upplagan ska gå att beställa via Bokus och Adlibris inom kort. Boken används så vitt jag vet på landets alla journalistutbildningar. 


Reporter - en grundbok i journalistik, Björn Häger

Notera att 2020-upplagan har grått omslag, för att skilja den från andraupplagan från 2014 som var blå.

Omarbetningar och uppdatering till den förra upplagan, den andra, gjordes 2014 och boken kom ut 2009. Och det säger något om mediebranschen hur mycket som har förändrats sedan bokens första upplaga för drygt tio år sedan. Bara för att ge ett exempel: för fem år sedan gick det att prata om nyhetsvärdering utifrån kvällstidningarnas löpsedlar ...

Så här lyder baksidestexten till Reporter - en grundbok i journalistik, tredje upplagan som alltså utkommer på Studentlitteratur augusti 2020:

Reporter är den första heltäckande boken om praktisk journalistik. Här beskrivs journalistyrkets alla delar, som att skriva nyhetstexter, att gräva fram fakta med stöd av offentlighetsprincipen och att intervjua. Vidare beskrivs hur man gör reportage i radio och tv, skriver för webben, mobilen och sociala medier samt förhåller sig till lagar och etiska principer. Med tydliga exempel beskrivs nyhets­ värdering, vardagen på en redaktion och hur medielandskapets digitalisering påverkar journalistrollen. 

Reporter vänder sig till studenter på journalistutbildningar men är samtidigt utformad som praktisk handbok för verksamma journalister, med lathundar om offentlighetsprincipen, skrivregler och förteckning över användbara faktakällor. Denna tredje upplaga har omarbetats och uppdaterats bland annat utifrånde förändringar som skett på medieområdet och vad gäller faktakällor, lagar och regler. 



onsdag 8 april 2020

Traditionspodden Häger & Höök berättar om svenska traditioner och startar med påsk

Poddar, eller podcast, har snabbt blivit en uppskattad, växande medieform för många. Och det blir spännande att testa genren. Med start så här i påskveckan startar vi en helt ny podd. Vi kallar den för Traditionspodden Häger & Höök och idén är att etnologen Lena Kättström Höök i varje avsnitt ska berätta för mig om den svenska tradition som står för dörren. Första avsnittet finns att lyssna på här:



Det blev 25 trevliga och allmänbildande minuter om hur vi firar påsk i Sverige och varför. I år blir det en särskilt stilla dymmelvecka.

Så klart kan en del annat också komma upp i våra samtal.

Mer information om programmet finns på:  https://traditionspodden.se/

Dela gärna och sprid lyssningstipset till fler.

fredag 22 september 2017

En galen Granskningsnämnd som silar mygg och sväljer kameler

SVT får böta 100.000 kronor för att Peter Forsberg haft fel tröja på sig i sjutton sekunder i ett teveprogram. Statens instans för att ta public service i örat om de inte sköter sig, Granskningsnämnden, har tittat på den här bilden från programmet Mästarnas Mästare. Och där kan man nästan läsa ut hela varumärket Peak Performance. Tröjan råkar hockeylegenden ha på sig i ett oregisserat överraskningsmoment i programserien.




I våras fälldes SVT-Dalarna för att man det syntes ett varumärke på Måns Zelmerlöws mössa när han intervjuades några sekunder i ett kort nyhetsinslag om att han tränade för Vasaloppet. Det blev kännbara böter för det regionala nyhetsprogrammet.


Jag skrev en krönika i Journalisten om galenskapen i de prejudikat Granskningsnämden sätter, och de bisarra effekter det kommer att leda till framförallt för nyhetsjournalister, som nu inte längre kan intervjua folk som har fel kläder på sig. Och SVT, som gärna använder sina licensmedel till annat än böter, blurrar friskt mössor och jackor och fruktsymboler på datorer och telefoner, som om ingen skulle förstå vad som gömmer sig där bakom.

Samtidigt kan man undra hur Granskningsnämnden tänker. Ska deras linje fullföljas får SVT omedelbart nyanställa en stab med blurrare, som kommer att få fullt upp dagarna i ända med att sudda varumärken. Det räcker att se senaste avsnittet av Sportnytt i SVT. Där passerar, som vi vant oss, hundratals varumärken på rinkar och isar, oblurrade. Kanske blir det svårt att direktsända matcherna och blurra samtidigt. Och kanske också svårt för säljaren av rinkreklamen att ta betalt, eftersom det så att säga ingår i dealen att de syns i teve. Men, kära Granskningsnämnd, det är en sak jag inte förstår, om ni nu ska vara konsekventa: varför ska man blurra Foppas tröja och Måns mössa, men inte alla de varumärken som sportutövarna ställer sig framför när de ska intervjuas? Här är två exempel från ett random avsnitt av Sportnytt.



Det vore kanske för mycket begärt att reportern ni tycker ska be Måns att vända på mössan också skulle be de aktuella hockeyspelarna att ställa sig någon annanstans.

Fällningarna drar löje över nämndens verksamhet. Och om något ger fog för begreppet sila mygg och svälja kameler så är det väl detta.

Och förresten, när ni ändå håller på, varför inte fälla SR och SVT för informationen att matcherna spelats i Myresjöhus arena, NCC-arena och andra sportanläggningar med fåniga namn, påhittade för att trumma in varumärken som ABB, Fjällräven, Löfbergs lila och Swedbank?




onsdag 21 juni 2017

Boken om Bildt kommer i sommar

"Uppdrag Bildt, en svensk historia", heter boken jag arbetat med i över fem år. Det har varit ett omfattande arbete vid sidan om annan verksamhet. Och det har inte varit riktigt sunt att vakna varje morgon och tänka på just Carl Bildt.

Men nu är boken klar. Den gick till tryckeriet måndags. I början av augusti ska den finnas i bokhandeln och så klart också gå att beställa via nätet.




Baksidestext:

”Medium Size Dog with
Big Dog Attitude …”

Så beskrivs Carl Bildt i ett telegram från USA:s ambassad
till Hillary Clinton i maj 2009.
Få politiker – eller personer för den delen – väcker så
mycket känslor som Carl Bildt. Efter Dag Hammarskjöld
och Olof Palme är han vår i särklass internationellt mest
kände statsman.
Han har beskrivits som politikens rockstjärna men
också som en teflonman som skickligt skakar av sig
skandaler och misstag.
Journalisten Björn Häger tecknar här ett sammansatt
och närgånget porträtt av en man som befunnit sig i den
politiska maktens centrum i fem decennier. Historien
om Carl Bildt är också en berättelse om Sverige, från
sextiotalet och fram till idag.



torsdag 19 maj 2016

Margot Wallström - visa nu att du håller ditt löfte om pressfriheten i Turkiet

I måndags lovade Margot Wallstöm på Publicistklubben att kraven på pressfrihet och mänskliga rättigheter ska stå överst på agendan i förhandlingarna med Turkiet.
Utrikesminister Margot Wallström samtalar
med Can Dündar, mottagare av Publicistklubbens
yttrandefrihetspris och dömd till fem års fängelse i
Turkiet för avslöjanden om vapensmuggling till Syrien.
Bilden är tagen vid Publicistklubbens debatt 16 maj.

Idag kommer denna nyhet i tidningen Journalisten: 

"Den turkiska journalisten Arzu Yıldız döms till 20 månaders fängelse och fråntas samtidigt det juridiska föräldraskapet för sina två barn.

Hon stämdes av staten efter att ha rapporterat från en rättegång där fyra åklagare stått åtalade för att ha beordrat en eftersökning av lastbilar tillhörande den turkiska säkerhetstjänsten på väg till Syrien. Frågan är mycket känslig för president Erdogan.


För att ha avslöjat denna vapensmuggling dömdes de två turkiska journalisterna Can Dündar och Erdem Gül nyligen till fem års fängelse. 

I måndags fick Dündar och Gül Publicistklubbens yttrandefrihetspris.

Och när man inte trodde att det kunde bli värre kommer det alltså ännu en dom. Turkiet drar skam över sig självt och över det Europa som inte förmår ställa hårdare krav. Erdogan intar återigen rollen som världens mest lättkränkte man.

Det handlar inte om något konstigt litet land långt borta. Det handlar om ett stort, mäktigt Nato-land som står och knackar på dörren till Europa - med starka förhandlingskort i sin hand. 
Det borde vara självklart nu att Wallström, liksom andra ledare i Europa visar att de inte är mjuka i sina ryggar och står upp för det fria ordet. 
För, som tydligt sades på debatten i måndags, Erdogans metoder att tysta obekväma röster smittar av sig till andra länder. 
Utvecklingen oroar i en värld där pressfriheten stadigt minskar. Det är dags att tydligt markera.


torsdag 20 augusti 2015

Ny demokratis fejkade opinionsmätning

Idag domineras nyhetsflödet av en konstig opinionsmätning som visar att SD är största parti. Många påpekar att mätningen från Yougov inte är seriöst gjord. Ändå blir den dagens snackis. 

Mitt minne går tillbaka till en episod från februari 1991, som många kanske glömt, men som det finns skäl att påminna om.

Bert Karlsson och Ian Wachtmeister hade just startat Ny demokrati, med benäget bistånd från svenska medier som gärna gav plats åt de två lustigkurrarna som var skickliga på att prata i rubriker.

De hade vunnit uppmärksamheten, men inte legitimiteten som trovärdig utmanare. 

Tills i februari 1991 då de får sitt genombrott. Då publicerar Veckans affärer en sensationell opinionsmätning som visar att Ny demokrati har stöd av 11,7 procent av väljarna. Aftonbladet följer upp nyheten innan affärstidningen ens hunnit lämna tryckeriet. Nu blir det en etablerad sanning att Ny demokrati ligger långt över fyraprocentsspärren.

Nyheten passade mediedramaturgin. Men källkritiken fick stå tillbaka.

Mätningen hade gjorts av Maximum Research, ett okänt litet företag i Dala-Järna, som ingen hört talas om, varken före eller efter denna sensationella mätning. Men den blev ett genombrott för bilden av Ny demokrati som ett parti på väg in i riksdagen. Och den har blivit ett varnande exempel när det gäller opinionsmätningars pålitlighet. Inte minst sedan det kom fram att vägen mellan det lilla företaget i Dala-Järna och Veckans Affärers redaktion i Stockholm, gått via Bert Karlsson i Skara.

Vilket tydligt kan anas när Bert Karlsson i inledningen till Olle Stenholms klassiska intervju i SVT:s Magasinet, luras in en fälla kring den fejkade mätningen.


”Det har kommit en opinionsmätning nu som ger er 11,7 procent. Tror du på den?”, börjar Stenholm.
"Ja, det gör jag faktiskt", svarar Bert. 
”Så om det skulle komma andra mätningar, från mer kända opinionsföretag, senare, ska man då dra slutsatsen att ni tappat väljare?”


Bert Karlssons minspel när Stenholm ställer följdfrågan är tv-historia. 

Mer:
Samspelet med medierna beskrivs bland annat i den P1-dokumentär om Ny demokrati jag gjorde 2006 om partiets uppgång och fall. 

Och hur opinionsmätningar bör värderas, beskrivs här klokt av professor Jesper Strömbäck. 

Bloggintresserade